Fortsatt oklart kring kommande krav om obligatorisk ursprungsmärkning

Sommarens behandling i Europaparlamentet kring den kontroversiella förordningen om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna omfattade bland annat obligatorisk ursprungsmärkning på fågelkött. Beslutet som antogs i juli omfattar bland annat krav på obligatorisk ursprungsmärkning om det finns risk att etiketten eller märkningen kan vilseleda konsumenten att tro att produkten har ett annat ursprung än vad som anges på produkten.

Men det är det fortfarande oklart om kravet på ursprungsmärkning kommer att innebära att märkningen ska omfatta där djuren har sin födelseort, uppfödningsort eller där djuren är slaktade. Kommission ska inom två år efter att förordningen trätt i kraft återkomma med konkreta tillämpningsföreskrifter efter en konsekvensbedömning. Här vet vi att medlemsländer som är transitländer för produkter från tredje land och som bearbetar kyckling- och kalkonprodukter och därefter märker med anläggning och lokala/regionala varumärken av princip ställer sig negativa till obligatorisk nationell ursprungsmärkning. Man pekar framför allt på höga merkostnader.

Sådana merkostnader finns självklart inte om produkten är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i ett och samma land. Frågan kring ursprungsmärkning är med andra ord inte löst ännu och det blir viktigt att fortsätta driva frågan om vad som ska omfattas i ursprunget. För Svensk Fågel är det en enkel och självklar fråga men är det lika självklart för våra kollegor i EU?

Att hitta lagompriset i landet brunsås

Svt:s program Landet brunsås spelar för närvarande in nya reportage till höstens program och i veckan fick filmteamet tillsammans med Lotta Lundgren möjlighet att komma ut till Ola och Åsa på Röhls gård i Sörmland. Upplägget var att det konsumeras mycket mer kött och varför är maten numera så billig?
Teamet som kom direkt från Söder i Stockholm hade ju självklart en massa frågor – allt från om kycklingarna kläcks på gården till varför det inte finns större hel kyckling i butik.


Priset var dock i fokus trots att det i Sverige är lite dyrare att föda upp kycklingar jämfört med utlandet. Anledningen till det är att vi har högre krav bland annat vad gäller smittskydd och djurskydd, bonden får dessutom betalt för hela kycklingen. Sedan förädlas kycklingen på slakteriet och säljs som styckade detaljer, halvfärdiga och färdiga produkter. Därför går det inte säga exakt hur mycket kycklingen kostar. Sedan sätter butiken ett pris och som ibland kan vara alldeles för lågt, och tyvärr används kycklingen då som lockvara och priset stämmer inte alls med priset som bonden eller slakteriet har fått.


TV-teamet hade bråttom hem till Söder men jag tog med mig Åsa för att äta lunch i Malmköpings pittoreska restaurang och konferenslokal. Kyckling eller fisk fanns att välja mellan, och självklart måste man ju fråga var kycklingen kommer från. Till min förvåning svarar man att den var från Lettland. ”Kycklingen får inte kosta mer än 29,90 kronor/kilot för att vi ska klara av att servera en lunch för 70 kronor! Däremot kan du få svenskt i á la cart menyn”!

Bygden ligger bara någon kilometer från Åsas gård – snacka om närproducerat. Surt valde jag fisken men den var inte god och matlusten var borta. Det är märkligt att i vissa sammanhang tycker man att maten är för billig och i andra att den är för dyr – var hamnar man på ett ”lagom pris” i landet brunsås?

Att sitta bland kycklingar i stallet

De första dagarna i kycklingstallet så rör sig inte kycklingarna så mycket. När man som besökare kommer in är de först lite skygga men sätter man sig ner vågar de sig fram efter ett tag.

Att sitta själv bland 40 000 kycklingar är mäktigt. Och det är härligt varmt – temperaturen ska ligga på cirka 30 grader den första tiden, oavsett väder.

Kycklingarna busar och kommer fram och tittar nyfiket. Någon har hittat ett längre halmstrå och sticker malligt iväg medan andra försöker springa efter och sno åt sig trofén.

Hos Ulf Danielsson utanför Kalmar går kycklingarna i cirka 5 veckor. Från det att jag var hos honom med företrädare från Jordbruksverket och Livsmedelsverket, har kycklingarna nu växt till sig. De rör sig mer runt om i stallet och ströet bearbetas nu ordentligt och det är torrt och fint, hälsar Ulf.

Olika sätt att hålla taket rent från snö

Snöskottning och halka är några exempel på frågor som har oroat oss under vintern såväl på gården som i Stockholm. Och nu när det blir mildare är det än viktigare att se till att det inte ligger för mycket snö på taket då det kan bli riktigt tungt. Frågan var ju uppe på höstens Utbildningsdagar och jag känner mig trygg i att våra medlemmar gör allt vad de kan för att hålla rent på taket samt se till att inga armar och ben bryts. Det kan vara högt och därför viktigt att alla säkerhetsaspekter beaktas när man tar sig upp på taket eller när professionell hjälp anlitas. Men risken är sannolikt högre att det händer något när man traskar runt på Stockholms gator.

Kycklingbonden Per Watz i Sörmland har ordnat hjälp med en kranbil med jibb som har en snöskrapa monterad så att varken han själv eller någon annan slipper klättra upp på taket. Snön röjs bort enkelt och är bra både för sin egen säkerhet men också för kycklingarnas samt kostnadseffektivt. Ett tips att ta med sig inför nästa omgång snöskottning!

Hälsningar från Maria som välkomnar tips från våra medlemmar

En trend som jag hoppas inte kommer till Sverige

Såhär i början på året försöker många titta i kristallkulan för att se vad som komma skall. Tyvärr reflekterar man sällan i slutet på året över vad som inte slog in eller vad man inte hade tänkt på. Det var tex. inte många trendspanare som lyckades fånga klimatfrågan i glaskulan för två - tre år sedan. Under julhelgen lyssnade jag på ett radioreportage från New York om ett lokalt slakteri. New York är ju verkligen en stad där vi hämtar en massa mattrender och bland många matexperter en stad som man måste besöka så jag satte mig på helspänn.

Till min fasa visade det sig att trenden eskalerat i närhets- och kontrollbehov. Nu skall man inte bara veta varifrån kossan, lammet eller kycklingen kommer ifrån – nu skall man också slakta sin egen tupp. Till saken hör att man inte använde någon bedövning. Då många ovana New Yorkbor blir tveksamma när det kommer till kritan så berättade slaktaren i reportaget att man numera håller i kniven tillsammans med kunden när man skall snitta och avbloda djuren. Notera att det handlade om obedövade djur samt ej utbildad konsument i djurhantering på slakteri som skulle slakta tuppen. Märkligt nog kommenterades eller reflekterades inget i reportaget kring detta – en kanal som för övrigt under året haft en hel del reportage om djurskyddet i landet!

Jag hoppas när vi i december 2011 blickar bakåt kan fastställa att den här New York-trenden inte nådde oss utan att vi överlåter till kunnig personal på slakterierna med de höga bedövningskraven vi har i Sverige att få göra sitt jobb. Jag hoppas också få kunna avsluta året 2011 med att säga att konsumenten blivit än mer mån om att veta vad man äter och att valet därför gjorts hos någon av våra medlemsföretag i Svensk Fågel om man vill äta kyckling eller kalkon med gott samvete.

Med en önskan om god fortsättning på det nya året!

År 2011 – året då frågan om förtroende får större fokus?

År 2010 har avslutats sannolikt med fantastiska konsumtionssiffror för svensk kyckling – årets sista månad är inte sammanställd men hamnar någonstans kring 6-7 procents ökning jämfört med 2009. Med detta ställs vi för än större utmaningar under år 2011 – att medlemsföretagen fortsätter hitta nya smarta och konsumentanpassade produkter, att upprätthålla förtroendet hos konsumenterna, att de svenska kycklingbönderna gör sitt yttersta för att kycklingen ska ha det så bra som möjligt under sin uppväxt samt tillmötesgå den ökade konsumtionen genom att våga utöka och bygga fler kycklingstallar.

För det finns inget som tyder på att trenden för närproducerat viker – tvärtom. Och händelserna i Tyskland kan säkert få en del konsumenter att välja än mer närproducerat. Men, vad händelserna i första hand blottlägger är problemet med tillgång till snabb spårbarhet och just för de produkter som det idag inte finns någon obligatorisk ursprungsmärkning för – kanske det är därför som man får olika budskap från myndigheterna?

Bristen på obligatorisk ursprungsmärkning gör det därmed tungrott och osäkert för kunder och konsumenter som vill veta vad man äter. Därför hoppas jag att 2011 ska bli året då obligatoriskt ursprungsmärkning införs på fågelkött – inklusive köttberedningar vilket är den största andelen som handlas på marknaden. Och att konsumenterna ska känna ökad tilltro till maten. Det ska vara enkelt och snabbt att göra sitt val. Och det görs till exempel på ett bra sätt genom att hålla utkik efter Svensk Fågels logga – den garanterar att kycklingen är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i Sverige.

Med en önskan om god fortsättning på det nya året!

Maria

Gott Nytt Kycklingår!

Under den senaste tiden har det handlat mycket om byggnationer. Avslutade precis innan julledigheten diskussioner med byggexperter om hur vi på bästa och på mest kostnadseffektiva sätt kan bygga kycklingstallar.
Efterfrågan på svensk kyckling ökar vilket innebär att det kommer att byggas en del nya stallar. Råd och rekommendationer angående byggnation av kycklingstallar håller på att sammanställas i ett dokument som kommer att finnas tillgängligt för alla som går i "kycklingbyggtankar".

I veckan har jag även varit ute och besökt kycklingstallar tillsammans med representanter för Lantbrukets brandskyddskommitté (LBK). LBK är ett samarbetsorgan för lantbruket, myndigheter, organisationer och försäkringsbolag som genom skadeförebyggande arbete ska verka för ett förbättrat brandskydd inom lantbruket. Tillsammans jobbar vi på att ta fram riktlinjer för brandskyddet i kycklingstallarna. Kolla in på www.lantbruketsbrandskydd.nu!

Gott Nytt År och hoppas vi alla får ett bra 2011!

Lotta