Vad är det för fel med småländsk kyckling?

Man borde leva som man lär! Vid Jordbruksverket i Jönköping finns en lunchrestaurang Guvernören där många av tjänstemännen intar sina luncher. Man undrar ju då hur många av dem som brukar fråga varifrån maten kommer från? Vi gjorde det vid senaste besöket och gissa om min stora förvåning när det visade sig att kycklingen var från

Brasilien! Så jag kunde inte låta bli att fråga vad det är för fel med kycklingen från Småland. Svaret jag fick var att den är lite dyrare.

Jo det är klart, och det har ju bland annat Jordbruksverket sett till med höga krav på bland annat djurvälfärd – men just den här kundkretsen borde ju vara medvetna om det och därmed vara beredd att betala någon krona extra för det. Med ett kundtryck på cirka 500 personer borde man kunna ställa krav på vad det är man äter – även från byråkrater som ställer kravet på bönderna. Så jag uppmanar Jordbruksverkets generaldirektör med sina medarbetare: Våga fråga varifrån maten kommer ifrån!

På studiebesök i Sörmland

I måndags var jag på studiebesök med representanter från Djurskyddet Sverige och Veterinärförbundet. Djurskyddet Sverige är en djurskyddsorganisation som med demokratiska spelregler verkar för ett gott djurskydd såväl i Sverige som internationellt. Djurskyddet sitter också med i Jordbruksverkets referensgrupp för matfågel. I referens­gruppen ingår, förutom Djurskyddet Sverige, representanter från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Sveriges lantbruksuniversitet och företrädare från Svensk Fågel (uppfödare, slakteri och kläckeri) samt rikslikaren från Agria Djurförsäkring. Referensgruppens uppgift är att följa upp kontroll­programmets funktion i praktiken, samt vid behov utveckla och förändra programmet.

Studieresans första besök gjordes hos kycklingbonden Elisabeth Nilsson i Ärla på Flättorps gård. På plats fanns även rikslikaren Lotta Waldenstedt från Agria Djurförsäkring. Rikslikaren gick igenom vad som ingår i besiktningen och parametrar i som poängbedöms samt krav på godkännande enligt Djuromsorgsprogrammet. Godkännande är också en förutsättning för att man ska bli ansluten som medlem till Svensk Fågel.

Inne i kycklingstallet fick Åsa Hagelstedt, generalsekreterare på Djurskyddet Sverige och Johan Beck-Friis, informationschef på Veterinärförbundet och chefredaktör för tidningen Sveriges veterinärtidning, titta på kycklingarna och även se hur rikslikaren gör sina bedömningar i praktiken. Det gäller till exempelströmaterialets kvalitet, djurens välbefinnande samt ventilation, vattennipplar, foderrännor etc. Detta är viktiga för att skapa så bra förutsättningar som möjligt under den tid som kycklingen föds upp på de svenska kycklinggårdarna. Kycklingarna som var 15 dagar gamla höll precis på att befjädras och då övergår dunen till att bli fina vita fjädrar och därför kan de se lite rufsiga ut under den tiden.

Efter att ha tackat för besöket hos Elisabeth fortsatte resan till Lantmännen Kronfågel i Valla där vi på plats blev mottagna av chefsveterinär och djurskyddsansvarige Tomasz Dzieciolowski. Tomasz som har en bakgrund både från Jordbruksverket och Livsmedelsverket fick möjlighet att visa upp den nya ombyggda anläggningen. I detta moderna slakteri finns bland annat ett nytt och unikt system för koldioxidbedövning av djuren”. Efter att först tittat på de olika produkterna som tas fram på anläggningen fick vi gå in i mottagningen där kycklingarna transporteras in i speciella klimatbilar och tas emot i en ventilerad mottagningshall. Vi gick igenom hela flödet med först bedövning. Sedan avslutades rundturen med frågor och diskussion kring verksamheten.

På hemfärden till Uppsala och Stockholm diskuterades en hel del kring möjligheten att ställa djurskyddskrav vid offentlig upphandling och konsekvenserna av Rättviksdomen. Dagen avslutades med en rush för att hinna med tåget där någon hann medan en annan fick ta en fika och ladda för nattens övning med ansökningar till Matlandet Sverige.

Tack alla som tog emot oss!
Maria

Momssänkning också för bättre mat?

Regeringen införde en sänkning av restaurangmomsen med avsikt att skapa fler jobb, i synnerhet för unga, stimulera företagandet och därmed få fler människor att besöka krogen. Förhoppningsvis ska det också leda till att krogägarna har råd att satsa på bättre kvalité på maten?! För det är ju ändå så att huvuddelen av råvarorna som konsumeras på krogen är importerade.

Ibland serveras någon eller några rätter där råvarorna är närproducerade eller ekologiska, som ett skyltfönster. Men sällan är man konsekvent och inte heller baserar man valet av råvara på kunskap om hur den är producerad.

Min förhoppning är att landsbygdsministern Eskil Erlandson och näringsministern Annie Lööf inte endast tittar på priset när de går på krogen i Stockholm för att se effekterna av momssänkningen. Jag tycker att de också ska ställa frågan om hur maten är producerad och om kraven är desamma som de, den svenska staten, själv ställer på de svenska bönderna. Risken är annars att det i slutändan blir färre istället för fler jobb som skapas när man ser på helheten… vilket leder till ytterligare avfolkning från landsbygden där huvudsakligen de gröna jobben finns.

Lite kul att läsa när Sverige får ett erkännande från andra sidan Atlanten när vi ”uppnår det omöjliga”. Doktor Nelson A Cox, från amerikanska USDA, Russel Research Center, Athens USA skriver om salmonella i tidningen World Poultry så avslutas det med följande:

”Over the years, Sweden has developed and implemented a stringent and successful Salmonella management program for poultry. The present degree of Salmonella prevalence on raw poultry took several decades to achieve at considerable expense. For all countries, however, such measures are unlikely to be economically or technically feasible.”

Att Scandinavisk mat nu också är populärt på andra sedan Atlanten gör saken inte sämre. USA:s främsta matbloggare listat mattrenderna och en av dem är det nya nordiska köket: ”crisp and clean just like the air of Scandinavia”.

God fortsättning på det nya året 2012!

Maria

Foto: Johan Oedmann

Fortsatt oklart kring kommande krav om obligatorisk ursprungsmärkning

Sommarens behandling i Europaparlamentet kring den kontroversiella förordningen om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna omfattade bland annat obligatorisk ursprungsmärkning på fågelkött. Beslutet som antogs i juli omfattar bland annat krav på obligatorisk ursprungsmärkning om det finns risk att etiketten eller märkningen kan vilseleda konsumenten att tro att produkten har ett annat ursprung än vad som anges på produkten.

Men det är det fortfarande oklart om kravet på ursprungsmärkning kommer att innebära att märkningen ska omfatta där djuren har sin födelseort, uppfödningsort eller där djuren är slaktade. Kommission ska inom två år efter att förordningen trätt i kraft återkomma med konkreta tillämpningsföreskrifter efter en konsekvensbedömning. Här vet vi att medlemsländer som är transitländer för produkter från tredje land och som bearbetar kyckling- och kalkonprodukter och därefter märker med anläggning och lokala/regionala varumärken av princip ställer sig negativa till obligatorisk nationell ursprungsmärkning. Man pekar framför allt på höga merkostnader.

Sådana merkostnader finns självklart inte om produkten är kläckt, uppfödd, slaktad och förädlad i ett och samma land. Frågan kring ursprungsmärkning är med andra ord inte löst ännu och det blir viktigt att fortsätta driva frågan om vad som ska omfattas i ursprunget. För Svensk Fågel är det en enkel och självklar fråga men är det lika självklart för våra kollegor i EU?

Att hitta lagompriset i landet brunsås

Svt:s program Landet brunsås spelar för närvarande in nya reportage till höstens program och i veckan fick filmteamet tillsammans med Lotta Lundgren möjlighet att komma ut till Ola och Åsa på Röhls gård i Sörmland. Upplägget var att det konsumeras mycket mer kött och varför är maten numera så billig?
Teamet som kom direkt från Söder i Stockholm hade ju självklart en massa frågor – allt från om kycklingarna kläcks på gården till varför det inte finns större hel kyckling i butik.


Priset var dock i fokus trots att det i Sverige är lite dyrare att föda upp kycklingar jämfört med utlandet. Anledningen till det är att vi har högre krav bland annat vad gäller smittskydd och djurskydd, bonden får dessutom betalt för hela kycklingen. Sedan förädlas kycklingen på slakteriet och säljs som styckade detaljer, halvfärdiga och färdiga produkter. Därför går det inte säga exakt hur mycket kycklingen kostar. Sedan sätter butiken ett pris och som ibland kan vara alldeles för lågt, och tyvärr används kycklingen då som lockvara och priset stämmer inte alls med priset som bonden eller slakteriet har fått.


TV-teamet hade bråttom hem till Söder men jag tog med mig Åsa för att äta lunch i Malmköpings pittoreska restaurang och konferenslokal. Kyckling eller fisk fanns att välja mellan, och självklart måste man ju fråga var kycklingen kommer från. Till min förvåning svarar man att den var från Lettland. ”Kycklingen får inte kosta mer än 29,90 kronor/kilot för att vi ska klara av att servera en lunch för 70 kronor! Däremot kan du få svenskt i á la cart menyn”!

Bygden ligger bara någon kilometer från Åsas gård – snacka om närproducerat. Surt valde jag fisken men den var inte god och matlusten var borta. Det är märkligt att i vissa sammanhang tycker man att maten är för billig och i andra att den är för dyr – var hamnar man på ett ”lagom pris” i landet brunsås?

Att sitta bland kycklingar i stallet

De första dagarna i kycklingstallet så rör sig inte kycklingarna så mycket. När man som besökare kommer in är de först lite skygga men sätter man sig ner vågar de sig fram efter ett tag.

Att sitta själv bland 40 000 kycklingar är mäktigt. Och det är härligt varmt – temperaturen ska ligga på cirka 30 grader den första tiden, oavsett väder.

Kycklingarna busar och kommer fram och tittar nyfiket. Någon har hittat ett längre halmstrå och sticker malligt iväg medan andra försöker springa efter och sno åt sig trofén.

Hos Ulf Danielsson utanför Kalmar går kycklingarna i cirka 5 veckor. Från det att jag var hos honom med företrädare från Jordbruksverket och Livsmedelsverket, har kycklingarna nu växt till sig. De rör sig mer runt om i stallet och ströet bearbetas nu ordentligt och det är torrt och fint, hälsar Ulf.

Olika sätt att hålla taket rent från snö

Snöskottning och halka är några exempel på frågor som har oroat oss under vintern såväl på gården som i Stockholm. Och nu när det blir mildare är det än viktigare att se till att det inte ligger för mycket snö på taket då det kan bli riktigt tungt. Frågan var ju uppe på höstens Utbildningsdagar och jag känner mig trygg i att våra medlemmar gör allt vad de kan för att hålla rent på taket samt se till att inga armar och ben bryts. Det kan vara högt och därför viktigt att alla säkerhetsaspekter beaktas när man tar sig upp på taket eller när professionell hjälp anlitas. Men risken är sannolikt högre att det händer något när man traskar runt på Stockholms gator.

Kycklingbonden Per Watz i Sörmland har ordnat hjälp med en kranbil med jibb som har en snöskrapa monterad så att varken han själv eller någon annan slipper klättra upp på taket. Snön röjs bort enkelt och är bra både för sin egen säkerhet men också för kycklingarnas samt kostnadseffektivt. Ett tips att ta med sig inför nästa omgång snöskottning!

Hälsningar från Maria som välkomnar tips från våra medlemmar