Som ett av världens största producentländer, och exportör, av kyckling så styr marknaden, alltså hela världens importörer, vilka krav som den brasilianska kycklingen ska uppfylla.
Olika länder har olika krav så logistiken för att få allt rätt redan på gårdsnivå är säkert en utmaning för den brasilianska kycklingproduktionen.
Enklast och billigast för branschen blir det dock då, om landets all kycklingproduktion uppfyller samtliga krav. Slutprodukten bör med andra ord vara av mycket god kvalité.
EU:s krav på Brasilien som exportör innehåller förstås samma krav på salmonellakontroll som gäller inom EU. Provtagning ska göras av beredningar/fjäderfäprodukter och köttet ska vara fritt från salmonella i 25 gram.
Marknaden för färskt från Brasilien till EU kommer från och med årsskiftet innehålla samma krav – men det är förmodligen bara garanterat fritt från de två serotyper av salmonella som EU har valt. Om färskt brasilianskt kycklingkött kommer in på europamarknaden återstår dock att se.
På vår resa i Brasilien fick vi en informell presentation kring zoonoser, antibiotika och antibiotikaresistens av en professor som jobbat på deras jordbruksdepartement. Han hade tidigare varit forskare på salmonella och idag med fokus på campylobacter. Här är lite av de fakta som presenterades:
För människor i Brasilien är salmonella fortfarande den absolut vanligaste smittan från djur till människor (>40% av humanfallen). Campylobacter fanns registrerat bara för 0,12 procent av utbrotten. Siffrorna och fördelningen säger förmodligen mer om deras system för rapportering som hänger på:
- att de går till läkare vid misstänkt magsjuka
- att läkaren tar prov för campylobacter och salmonella
- att provsvaret registreras på rätt sätt i rätt databas.
Antalet fall av campylobacterios är förmodligen kraftigt underskattat i statistiken eftersom vi även fick se data på provtaget färskt fjäderfäkött i detaljhandeln, vilket visade att mer än 75 procent av det brasilianska fjäderfäköttet innehöll campylobacter.
Data från den brasilianska salmonellakontrollen visar helt andra nivåer än campylobacter. Vid provtagning och odling av 2000 prov under 2009 var bara 0,2 procent positiva. Det är avsevärt lägre än i de flesta EU-länder (jmfr baslinjestudien 2008). Endast de nordiska länderna låg på lägre nivåer.
ESBL har man inte letat efter i Brasilien men det fanns en studie på VRE (vancomycinresistenta enterokocker), där man inte hittat något positivt prov trots användning av Vancomycin.
Diskussioner kring antibiotika kontra tillväxtbefrämjare var aningen diffus. Ibland är de senare aldrig klassade som antibiotika i Brasilien men en del av de preparat som nämndes klassas onekligen som antibiotika inom EU. Samma substanser men i låga nivåer = growth promotors (tillväxtbefrämjande).
För export till EU ska de vara förbjudna men det som eventuellt kontrolleras är att inga rester av antibiotika/growth promotors finns i köttet.
Pia Gustavsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar